I måndags var det dags igen för att träffa min reumatolog. Vi
prata lite jag fick visa mina hudutslag för läkarstudenten som var med. Fick
även veta att jag har B12 brist i kroppen så hon skrev ut vitaminen åt mig. Sen
skulle hon höra av sig till läkaren på SMVC och höra vad han tyckte. Sen skrev hon ut ett nytt intyg åt mig så nu
är jag sjukskriven till 30/6. Så nu slipper jag oroa mig för det. Ska dit nästa gång i juni.
Natten mellan måndagen och tisdagen vart riktigt hemsk vakna
på natten sen kunde jag inte somna om låg bara där och vred och vände på mig. Och
vad betyder det då ? jopp min SLE börjar bråka så när jag vakna när väckarklockan
ringde kl 7 så var jag helt död och kroppen värkte som fan. Men det var bara
att traska upp och ställa sig i duschen. Sen var det bara att bege sig ner på stan. Var
ju dags för mitt veckobesök hos MVC. På väg upp dit så fastna ju hissen. Så där
stod jag i en superliten trång mörk hiss och tänkte vad gör jag nu? Börja med
att trycka på larmknappen. Och fick till slut kontakt med folk på utsidan som
ringde och larma som fick veta att folk var på väg. Jag är inte mörkrädd och så
men visst det var inte kul att stå där. Man börja väl känna sig lite svag i
knäna och han i magen börja ju leva loppan inne i magen. Visst man han tänka om
det här var en film nu så skulle jag börja föda här i hissen. Så nu är det ju
tur att man lever i verkliga livet och inte i en film. Efter ca 12-15 minuter
så kom det en och öppna dörren. Då hade hissen fastnat när det var ca 10-15 cm
kvar till min våning. Fatta vilken otur jag har. Det blir strömavbrott när det
är typ ca 2-3sekunder från att jag ska kliva ur hissen. När jag kom in så fick
jag sitta en stund och vänta då strömavbrottet hade slagit ut deras
datorer. När det väl var dags för mig
att kolla blodtrycket så visa det självklart högre än vad det brukar vara. Hon kolla
det igen för säkerhetskull. Jag kände mig väldigt lugn då men hon ville tro att
det hade med hissen att göra. Sen var
det ju dags att kolla hur det stod till med min äggvita. Den visa som tur var
noll äggvita den här gången. Och det var ju jätte kul att höra. Hoppas det ser ut så nästa vecka också.
Efter det så åkte jag
hem och åt frukost med Andreas. Efter en liten stund kände jag hur dåligt jag
börja må. Vart så trött och värken i kroppen börja igen. Så jag gick upp och la
mig i sängen och sov 1timme bredvid Andreas. Men vad gjorde det ? Inget fy fan
är så trött på det här nu. De senaste veckorna har jag bara börja mått sämre
och sämre. Om min kvällssömn skiter sig
så klarar inte kroppen av det. Och det spelar ingen roll om jag går och vilar. De
kan hjälpa för en kort stund. Saknar mina mediciner såna här dagar. På eftermiddagen var det dags för första föräldrakursen.
Det var jätte trevligt att träffa andra och höra att många har samma
funderingar och tankar som man själv har. Ska bli kul att få gå de här gångerna
det är.
Natten till onsdagen vart väl tyvärr inte bättre. Men jag
fick sova längre den dagen i alla fall. Dagen spendera jag med att åka till
jobbet och prata lite skit och lämna in de sista sjukintyget. Sen var det bara
att åka hem och ta det lugnt. Så i dag så planeras det en slappardag. Börja dagen
med en riktigt sovmorgon. Vakna runt 9-10 men gick inte upp förens halv 11. I morgon
är det en resa till sjukhuset igen då ska jag träffa min arbetsterapeut och kolla av mina händer som
börjat värka och så. Hoppas att få en spark i arslet så jag börjar med min
handträning igen och kanske kan få bli inskriven på handträningen på sjukhuset.
Men också få veta statusen på min handstyrka. Den har ju alltid blivit sämre
och nu var det ett bra tag sen jag kolla upp den. Så jag tyckte det var dags att göra det här
nu.
Jag har också lågt B12 värde, har ätit bepan/betolvex i flera år. Hade så lågt så jag tappade synen på ena ögat, och fick börja med sprutor i skinkan för att få upp de... :S
SvaraRaderaJag sover okcså som en kratta. Kan inte komma till ro ordentligt på kvällen och vaknar så fort jag ska vänta mej om...
SV
Jaså, vad har ni för namn då?