V.16

Nu har jag vart gravid i ca4månader. Hmmm tycker tiden bara springer iväg. Fortsätter det i det här tempot så kommer vi inte bli klara i barnrummet. ( händer inte alls så mycket där) Annars då vad har hänt under de här 4 månaderna? Det börja med att så fort jag plussa var jag tvungen att sätta ut Tramadolen. Och det var nog det värsta jag varit med om. Vilken avtändning jag hade. Feberfrossa och kroppen bara skrek av smärta och illamående. Det ända jag tänkte, ska jag må så här resten av graviditeten slänger jag in handuken redan nu. Fy tusan och sen försöka jobba på det hela. Men efter ca 2veckor var det värsta över. Aldrig mer att jag avbryter en tramadolbehandling rakt av så. Därefter så var det dags för telefontider med min läkare. Inskrivning på MVC och sen inskrivning och ultraljud hos Special mödravården. Lite så fascinerande var det och se den lilla i v10 inte alls stor men den låg där och vinka åt oss. Men då fick man det bevisat att det fanns en där och det viktigaste att det fanns ett hjärta. Är ju SSA och SSB positiv och det betyder att jag riskerar att föda ett barn mad hjärtblock. Så nu håller vi tummarna att hjärtat får växa klart som det ska. Visst det finns en större risk för missfall men ett barn kan överleva med hjärtfel. Men kommer förmodligen få leva sitt liv med en pacemaker. Men det känns bra. Och jag försöker se det positiva och inte se för mycket på risker. Nu i slutet av januari så ska jag på det vanliga ultraljudet och veckan efter ska jag på ett extra för att kolla av hur det gått med hjärtat. Sen vet jag inte riktigt vad som händer. Efter besöket med specialmödravården och läkaren där satte de in Fragminsprutor (blodförtunnande) för att minska risken för blodproppar. Fy fan säger jag ta en spruta varje kväll. Har inget emot själva sprutan det är värst efter man tagit den. Känns som ett getingstick. Svider och värker. Sen kliar det på magen hela tiden. Får ju fina blåmärken och små upphöjningar där jag sticker ibland.



Annars då hur mår man ? jo jag har ju sluta jobba. Funka inte alls att jobba orkar inte kroppsligen eller mentalt vara med i bilen. Nu har jag vart sjukskriven i en vecka och det känns bra har väldigt ont på morgonen när jag vaknar och är väldigt stel men så länge jag inte gör så mycket är det lugnt. Men så fort jag gör något känner jag av värk och tröttheten. Känner att min SLE bråkar med mig. Huden är ju super fin också. Blossar upp nya utslag varje dag. Går fortfarande på Plaquenil och kortison men det hjälper inte. Under tiden jag jobba gick jag på maxdos på kortison för att klara av men orkade ändå inte med. Så nu har vi dragit ner den lite nu när jag är hemma. Tyvärr tar ju barnet ”skada” av kortisonet. Men vad gör man in inte för att överleva. jag utsätter både mig och barnet för risker om jag avslutar.


Till lite roligare saker Barnvagn och Bilbarnstol är beställt. Och ja jag vet att det är tidigt men de rear ut modell 2011 nu så vi passa på då. Sparde några tusen på det så. Så nu sitter vi bara och väntar på den. Har blivit lite förseningar i leveransen men vad gör det ? Nu väntar vi bara till den 23 januari så vi får se att ”klumpen ” har vuxit.

Andreas fråga mig i duschen om jag ser mina fötter. Jag log bara och sa Ja, om jag böjer mig fram. Har inte fått se mina fötter på ett bra tag. Så bjuder på en bild för att visa er hur jag ser på det hela.